Samverkan är viktig för de mest utsatta

Actions
Loading...

Nyheter

2019-07-10

Samverkan är viktig för de mest utsatta

Torsdagen – Finsamdagen – innehöll hela sex olika seminarier som på olika sätt belyste vikten av samverkan. Här är en kort sammanfattning av dagen.
 

Vässad samverkan inkluderar fler

bild på personer vid seminariet "Vässad samverkan inkluderar fler"

Först ut var frukostseminariet ”Vässad samverkan inkluderar fler” med insatsen Inkluderande rehabilitering från Göteborg. Projektet som startade 2015 som en förstudie, har bedrivits med stöd av ESF-medel av sex samordningsförbund i Göteborg fram till i juni år.

Genom att använda ibland okonventionella metoder har allt fler kommit närmare arbete eller studier. Men behovet är fortsatt stort.

– Trots en högkonjunktur har klyftorna i samhället, säger projektledare Eva Almstrand.

Projektet har samarbetat med stiftelsen för rehabilitering i Helsingfors. Finland arbetar aktivt för att inkludera grupper som står utanför samhället, bland annat genom att införa brukarråd med erfarenhetsexperter från gruppen.

– Det handlar om att bli synliggjord och hörd. Det är viktigt för ett samhälle att det inte finns grupper som står utanför och inte får bli sedda, säger Tomi Kontkanen från stiftelsen för rehabilitering i Helsingfors.

Finland har också tagit fram en spetsutbildning för de som arbetar professionellt inom rehabiliteringsområdet. Det ledde till ett samarbete med Högskolan i Borås för att ta fram en liknande utbildning.

– Det har varit roligt att få vara med och bygga en utbildning tillsammans, det har gett många värdefulla kunskaper som jag hoppas vi kan använda oss av, säger Margareta Lundberg Rodin.

Förutsättningar för fungerande integration

Bild på deltagare vid Seminarium "Förutsättningar för fungerande integration"

Nästa seminarium ”Förutsättningar för fungerande integration” var ett panelsamtal mellan Leif Klingensjö, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Kenny Sjöberg, Helena Rennemark, Vida Ann Torelöv och Vedad Begovic som också höll samman samtalet.

– Jag hade aldrig själv kunna hitta en bättre rubrik för seminariet, för det är det lyckad integration handlar om. Att skapa förutsättningar. Sedan är det upp till varje individ att ta till sig samhällets stöd, säger Vedad Begovic.

Samtalet inleddes med att Leif Klingensjö beskrev det 65-punktsprogram som SKL tagit fram kring integration där samverkan är en central del:

– Det är viktigt av många orsaker att integrationen fungerar väl. Alla behövs, inte minst för att klara av sysselsättningen i framtiden, säger Leif Klingensjö.

Många individer som kommer till Sverige lider av stora hälsoproblem, såväl fysiska som psykiska. Vedad Begovic konstaterade att det inte går att ta till sig ett nytt samhälle om ”tankarna är kvar i det helvete som man flydde från”.

Genom ”Hälsoskola för nyanlända” ville man fånga de nyanlända som var i behov av vård och samtidigt avlasta sjukvården från ”onödig vårdkonsumtion” berättar Kenny Sjöberg som är något ”idébäraren” bakom insatsen som nu sker i nästan alla kommuner i Sörmland.

Grupperna träffas tio gånger och leds av sjuksköterska och sjukgymnast.

– Det är viktigt att skapa en trygg atmosfär i gruppen, säger Helena Rennemark . För många är det här första kontakten med hälso- och sjukvården.

En liknande grupp finns också för ungdomar.

– Från början träffade vi ungdomarna på deras boende, numera ses vi i skolan. Det har lett till att vi också har vidareutbildat lärare, elevhälsa och boendestödjare så att kunskaperna också når många fler ungdomar än de som kommer från ett annat land säger Ann Vida Torelöv.

Den svåra konsten att jobba tillsammans

Bild på podium vid seminarium "Den svåra vägen att jobba tillsammans"

Nästa panelsamtal handlade om ”den svåra konsten att jobba tillsammans”. Utgångspunkten för seminariet var Inspektionen för socialförsäkringens två första rapporter om samordningsförbundens organisation.

I paneldebatten ingick Nationella rådets medlemmar Leif Klingensjö (SKL), Martin Jonasson (Försäkringskassan), Maria Kindahl (Arbetsförmedlingen) och Jenny Rehnman (Socialstyrelsen) tillsammans med Ann-Christin Jans och Fredrik Johansson Tormod från Inspektionen från Socialförsäkringen.

Debatten leddes av Margareta Lundberg Rodin CVS/Högskolan i Borås, som bland annat forskar i offentlig förvaltning. Första frågan som diskuterades var varför finsam-samverkan egentligen behövs?

– Utgångspunkten för den här formen av samverkan är att ge individen ett bra samlat stöd till dem som behöver det, samtidigt som vi också lär oss av varandra, säger Martin Jonasson ordförande i Nationella rådet.

Han fick snabbt medhåll från Maria Kindahl:

– Vi har olika kompetenser från sjukvård, kommun, Arbetsförmedling och Försäkringskassa. Tillsammans kan vi hjälpa individen att lyfta sin förmåga, säger Maria Kindahl.

Leif Klingensjö från Sveriges kommuner och landsting menade att Finsam behövs i samhället av flera skäl.

– Jag tror att det är många som har eller delvis har behov av den typen av insatser. Sedan är Finsam unikt eftersom det är den enda samverkansarenan där hälso- och sjukvården är med. Det är viktigt för vårt samhälle hänger ihop.

Jenny Rehnman från Socialstyrelsen höll med om detta och menade att det är viktigt att bygga goda strukturer för samverkan eftersom det skapar en djupare förståelse.

Hur kan myndigheter arbeta tillsammans?

Bild på debatt, deltagare vid seminarium "Hur kan myndigheter arbeta tillsammans"

Någon timme senare fortsatte debatten på ett liknande tema ”Hur kan myndigheter arbeta tillsammans”. I det här panelsamtalet deltog Maria Mindhammar, överdirektör Arbetsförmedlingen, Ulrika Havossar, försäkringsdirektör för sjukförsäkringen, Försäkringskassan och Niclas Lindahl, förhandlingschef på SKL.

Även från myndigheternas ledning fanns en stor stöd för Finsam-samverkan.

– Det finns betydligt fler som skulle kunna få ta del av insatserna. Vi har en viktig roll att identifiera individer som kan behöva den här formen av stöd, sa Ulrika Havossar.

Havossar konstaterade också att "vi myndigheter har ibland en tendens att säga att "hit går vårt ansvar, men inte längre”. Vi måste börja hitta sätt att kunna överlappa varandra, så att det här blir allas ansvar”.

I debatten lyftes också en oro över vad som ska hända när Arbetsförmedlingen försvinner från ett stort antal orter i landet.

– Det kommer så klart se annorlunda ut, samtidigt är samverkan viktigt för oss och det här är en fråga vi arbetar med. Vi kommer att kunna finnas tillgänglig genom digitala lösningar, men också fysiskt. Nu är det också klart att vi kommer att ingå i servicekontoren, säger Maria Mindhammar.

Att kunna visa resultat av Finsam-samverkan menade Niclas Lindahl var en viktig fråga.

– Jag tror att det kommer att sporra fler kommuner att vilja vara med om de ser nyttan av det.

I dagsläget är 260 av Sveriges 290 kommuner med i samordningsförbund. Men målet bör vara att alla kommuner är med, menade Lindahl.

Stödet till våldsutsatta brister

Bild på seminariedeltagare för myndighetssamverkan "Stödet till våldsutsatta brister"

Ett gott exempel på när myndighetssamverkan är som bäst, bjöds det på i seminariet ”Stödet till våldsutsatta brister”. Bakgrunden är det gemensamma regeringsuppdrag som getts till Socialstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Migrationsverket att ta fram en gemensam handlingsplan för att hjälpa våldsutsatta. Ett arbete som också Nationella rådet har ställt sig bakom.

– Jag är jätteglad för det här seminariet, att vi står här tillsammans, för det här är en jätteutmaning och då krävs samverkan, säger Jenny Rehnman från Socialstyrelsen.

Nyligen lämnades planen in till regeringen. Myndigheterna kommer nu att utbilda sina medarbetare för att kunna hantera och våga fråga om våld.

Anita Kruse leder ett nationellt projekt för NNS mot våld.

– Samordningsförbunden har en unik struktur med fyra parter och genom att vi rutinmässigt ställer sju frågor kan vi upptäcka våld tidigt.

Anita Kruse har lång erfarenhet av att arbeta med frågorna i Västra Götalandsregionen.

– Det är viktigt att ta det här på allvar, för det är ett stort samhällsproblem. Våld i nära relationer drabbar inte bara där och då. Många gånger kan det ligga bakom andra problem som arbetslöshet eller hälsoproblem under lång tid framöver.

Åsa Fuhrén-Thulin från Sveriges kommuner och landsting berättade att de beviljats medel för ett våldsförebyggande kunskapsmaterial i skolan som också lett till att många positiva sidoeffekter som en lugn skolmiljö och att betygen bland killar höjts.

– Men jag tycker att vi glömmer en grupp, de äldre. Många gamla utsätts för våld av närstående, säger Fuhrén-Thulin.

Jämställd välfärd

Bild på podiet vid seminariet "Jämställd välfärd"

Sista seminariet handlade om vikten av att behandla alla lika. En självklart kan tyckas, men genom att sammanställa fakta från de enkätsvar vi får genom de 15 indikatorer som tagits fram visar det sig att vi behandlar män och kvinnor olika i NNS senaste rapport kring jämställdhetsperspektiv.

– Vi ser att männen i regel är mer missnöjda med insatserna. Samtidigt som vi ser att män i högre grad än kvinnorna går till subventionerat arbete, säger Jonas Wells.

Samordningsförbundet Insjöriket har arbetat mycket med genusperspektivet och bland annat varit med att ta fram verktyget ”genuskompassen” som bygger på de sex olika jämställdhetspolitiska delmålen och fyra livsmål.

– Det viktigt att fråga sig om vi hade gett samma stöd om individen varit av ett annat kön. Och så måste vi mäta, könsuppdelad statistik är en förutsättning. För utan spaning ingen aning, säger Charlotte Axelsson.

Läs mer om Almedalen

Finsam.se använder cookies. Genom att fortsätta utan att ändra inställningarna accepterar du användning av cookies. Läs mer om kakor (cookies).