Öppen utfrågning i riksdagen

Åtgärder
Läser in...

Nyheter

2016-11-24

Öppen utfrågning i riksdagen

Socialförsäkringsutskottet höll den 17 november 2016 en öppen utfrågning om Finsam. Här kan du läsa om utfrågningen i korthet.
 

På plats i riksdagens andra kammare var bl.a. socialförsäkringsminister Annika Strandhäll, Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler, NNS ordförande Tord Karlsson samt representanter från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Arbetsförmedlingen och Socialstyrelsen. Även representanter från andra myndigheter samt departement fanns på plats.

Eftermiddagen inleddes av socialförsäkringsutskottets ordförande Fredrik Lund (S), därefter var det Annika Strandhäll som gav sin syn på Finsam. Hon började med att prata om de två stora utmaningarna som finns inom socialförsäkringsområdet, nämligen sjukfrånvarons utveckling samt att unga med aktivitetsersättning ökar oroväckande. Annika Strandhäll menade att samordningsförbunden är oerhört viktiga i arbetet med att bryta uppgången av både sjukfrånvaro och aktivitetsersättning. Detta eftersom samordningsförbunden kan finansiera samordnade rehabiliteringsinsatser för målgrupperna samt att förbund har helt andra möjligheter att individanpassa insatser som de finansierar. Hon framhöll även att vi behöver veta mer om resultatet av samordningsförbundens arbete och berättade att Inspektionen för socialförsäkring kommer att få ett uppdrag i detta.

Bild på Annika Strandhäll

Annika Strandhäll

Nästa talare var Tord Karlsson som är ordförande för NNS som i huvudsak höll sig kring tre områden; den långsiktiga ekonomin, hur man på ett bättre sätt kan använda Finsam och hur man binder ihop den lokala nivån med den nationella. När det gäller det sistnämnda så anser Tord Karlsson att det saknas ett nationellt organ för Finsam-frågor. Organet behöver ha politisk förankring och mer befogenheter än Nationella rådet.

Leif Klingensjö som är SKLs representant i Nationella rådet inledde sitt anförande med att konstatera att SKL är positiva till Finsam och att Finsam växer. Idag är alla landsting med och nästan alla kommuner. Han berättade sedan bland annat om den förstudie som SKL bedrivit med socialfondsmedel och vad ett eventuellt genomförandeprojekt ska fokusera på.

Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler menade att det är samverkan mellan myndigheterna som är enda sättet för att bryta ökningen av sjukfrånvaro och unga med aktivitetsersättning. Det finns inget annat alternativ, alla måste hjälpas åt. Hon berättade också att de strukturella insatserna inom ramen för samordningsförbundens verksamhet ökar på bekostnad av de individuella. Detta är något som vi måste föra en diskussion kring. Försäkringskassans syn är att de individuella insatserna måste prioriteras. Antalet deltagare i finsamfinansierade insatser har minskat och även denna utveckling måste diskuteras. Avslutningsvis efterfrågade Ann-Marie Begler en oberoende kvalificerad utvärdering av samordningsförbundens verksamhet utifrån vetenskapliga metoder.

Henrietta Stein som är Arbetsförmedlingens representant i Nationella rådet berättade att efterfrågan på arbetskraft kommer att öka och därför bli matchning till arbete viktig. Tillgången på högutbildad arbetskraft sjunker i takt med att efterfrågan ökar. Det behövs insatser för att komma tillrätta med detta problem. Hon ser samordningsförbunden som en viktig möjliggörare för att nå målet fler i arbete. Även Henrietta Stein efterfrågade en nationell oberoende utvärdering för att se samhällsnyttan med de medel som investeras.

Sist ut på talarlistan var Karin Flyckt från Socialstyrelsen, även hon representant i Nationella rådet. Karin berättade att Finsam är viktigt ur många aspekter, t.ex. för på lokal nivå kunna ha ett individfokus. Hon tycker Finsam behövs i alla kommuner, att likvärdighet är viktigt, att förbunden behöver göra träffsäkra behovsanalyser och att det behövs en nationell utvärdering.

Under utfrågningen ställde ledamöterna i socialförsäkringsutskottet varierade frågor. Bland annat undrade Patrik Engström (S) vad som behövs för att samordningsförbunden ska nå fler individer, förra året fick ca 33 000 individer ta del av finsamfinansierade insatser. Tord Karlson menade att det finns fog för ett visst mått av självkritik, många samordningsförbund behöver bli bättre på att registrera i SUS. Det finns en utbredd missuppfattning att det är svårt att registrera i SUS, här måste man ta ett lokalt ansvar. Sen handlar det om finansiering. Ann-Marie Begler berättade att det dessutom bedrivs flera andra projekt som konkurrerar om deltagare.

Kerstin Nilsson (S) är oroad över utvecklingen att individinsatser minskar på bekostnad av strukturella insatser. Används Finsam-medel där det inte behövs? Karin Flyckt menar att vissa strukturella insatser behövs, men att insatser för individer behöver väga tyngst och att detta är viktig fråga att följa. Ju bättre inrapportering som sker i SUS, desto mer korrekt blir det.

Lars-Arne Staxäng (M) undrade vilka gemensamma nämnare som finns där Finsam fungerar som bäst? Tord Karlsson svarar att tiden är en viktig faktor, samverkan tar tid. Samverkan kan inte heller bygga på eldsjälar utan det måste byggas hållbara fungerande strukturer. Samordningsförbunden ser också väldigt olika ut, de har olika förutsättningar. Små förbund kan ha för lite medel för att kunna göra skillnad. Karin Flyckt menar att det inte finns tillräckligt med data för att kunna uttala sig om framgångsfaktorer.

Patrik Engström (S) undrar om det är någon som vågar sig på en framtidsspaning – vad ser vi 10 år framåt i tiden? Tord Karlsson säger att framtiden är öppen, det är upp till politikerna om de vill använda Finsam. Det finns problem, men de går att åtgärda. – Ta chansen och använd oss, vi kan täppa till hålen i välfärden, avslutar Tord Karlsson.

Se hela utfrågningen

Finsam Sekundäryta Standardyta

Åtgärder
Läser in...
Finsam.se använder cookies. Genom att fortsätta utan att ändra inställningarna accepterar du användning av cookies. Läs mer om kakor (cookies).