Vi måste bli bättre på berätta om nyttan av samverkan

Actions
Loading...

Nyheter

2019-09-27

Vi måste bli bättre på berätta om nyttan av samverkan

Samordningsförbunden är den enda organisationen idag som har i uppdrag att verkligen arbeta ur ett helhetsperspektiv.
 

Det är därför jag vill jobba här. Jag brinner för att utveckla samverkan med fokus på helhet och med individen i centrum, säger Anna Lexelius.


I mars tillträdde Anna Lexelius som förbundschef i Samordningsförbundet Östra Södertörn efter att tidigare arbetat i två och ett halvt år på regeringskansliet som huvudsekreterare för Tillitsdelegationen. Innan dess var hon projektledare för Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens regeringsuppdrag att effektutvärdera insatser till unga med aktivitetsersättning. Men vad kanske många inte känner till, är att hon också arbetat som projektledare inom Samordningsförbundet Östra Södertörn.

– Jag blev väldigt glad när jag fick jobbet som förbundschef, för jag vet att jag trivs med att arbeta inom samordningsförbund. Även om det var fantastiskt att få vara med i Tillitsdelegationen och bidra till att utveckla nya styrformer för offentlig sektor, längtade jag efter att få arbeta mer operativt och inte så teoretiskt med frågorna.

Samordningsförbund en arena för samhällsproblem

Kärnan i tillitsbaserad styrning och ledning är fokus på medborgarens behov och vad verksamheten syftar till. Alla beslutsled bör ha ett starkt fokus på samverkan, helhet och tillitsfulla relationer.

– Det här är frågor som samordningsförbunden jobbar med. Det måste hela tiden finnas en tillit mellan parterna. Nu gör det inte alltid det. Organisationerna är duktiga på sin verksamhet men brister i samverkan med varandra. Jag ser det som en av våra största samhällsutmaningar, eftersom människor far illa i systemet.

Här finns mycket att göra, Anna Lexelius menar att finsamsamverkan också skulle kunna växlas upp så att samordningsförbunden blev en arena även för andra samhällsproblem.

– Ett sånt område skulle kunna vara när barn far illa inom under sina skolår och inte får fullt stöd att klara sina studier.

Anna Lexelius tidigare uppdrag som projektledare för Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens regeringsuppdrag att effektutvärdera olika insatser till unga med aktivitetsersättning har också visat sig komma väl till pass.

Olika förutsättningar för samverkan

– MIA-projektet som drivs gemensamt av samordningsförbunden i Stockholms län bygger delvis på de erfarenheter vi fick genom effektutvärderingen. Jag har stor nytta av att känna till vad de olika insatserna står för, men också de erfarenheter som jag fick av att resa runt till projektmedlemmar i landet. En viktig slutsats från effektutvärderingen var att teori och verklighet skiljer sig åt. För även om 15-20 kontor fick samma ramar blev ändå tillämpningen väldigt olika. Den slutsats vi drog i effektutvärderingen var att det handlade mycket om ledarskap, hur mogen och hur detaljstyrande chefen är.

På samma sätt kan förutsättningarna i landet se väldigt olika ut för Finsam-samverkan, vad ser du som största utmaningarna framöver?

– Jag tror att vi måste bli bättre på att kommunicera nyttan med det arbete vi gör inom samordningsförbunden. Göra Finsam mer känt genom att på ett enkelt sätt kunna förklara vårt arbete och den effekt det får. Därför har vi här i Östra Södertörn påbörjat ett arbete med försöka förbättra vår kommunikation. Vi har haft tre workshoppar där vi bland annat arbetar med vår värdegrund.

– Och för att kunna visa på vilka effekter vi når, måste vi bli bättre på att utvärdera vårt arbete. Inom vårt nystartade SamMA-projekt ser vi just nu över hur vi kan få ett samarbete med forskarvärlden. Här i Östra Södertörn har vi tagit fram ny utvärderingsplan där vi hoppas kunna utveckla samarbeten med lärosäten.

Finsam.se använder cookies. Genom att fortsätta utan att ändra inställningarna accepterar du användning av cookies. Läs mer om kakor (cookies).