Samverkan behövs för ett hållbart samhälle

Åtgärder
Läser in...

Nyheter

2018-05-07

Samverkan behövs för ett hållbart samhälle

– Vi lever i en tid där samverkan är viktigare än någonsin. Samtidigt är samverkan svårt. Det stora problemet är att vi bygger upp murar mellan oss.
 

Vi måste inse att en social insats inte är en kostnad, utan en investering. Välfärd måste skapas genom social sammanhållning, säger Hans Abrahamsson, nationalekonom och docent i freds- och utvecklingsforskning som var första talare på årets nationella Finsam-konferens i Göteborg.

Hans Abrahamsson konstaterade att det samhälle vi vant oss vid, är på väg att försvinna. Globaliseringen gör att människor rör sig på ett sätt som aldrig tidigare och miljöförstöringen är ett verkligt problem. Den största ekonomiska utvecklingen sker i Kina, Ryssland och Brasilien. Denna maktförskjutning har gjort att västvärlden inte längre har tolkningsföreträde för det ”goda livet”.

Många tycker att utvecklingen går för fort och att de inte längre känner igen eller kan påverka de samhälle de lever i. Det är viktigt att vi tar till oss de bilder som finns. För framtiden går att påverka, säger Hans Abrahamsson.

Idag lever allt fler i storstäder. Skillnaderna i landet ökar. De som har låga inkomster har också en allt sämre hälsa.

Det skapas subgrupper i samhället. Idag är identitet viktigare än att tillhöra ett politiskt parti. Förtroendet för myndigheterna minskar. Det är allvarligt för det finns undersökningar som visar att där människor litar på myndigheter, där litar de också på andra människor, säger Hans Abrahamsson.

Under de senaste åren har Hans Abrahamsson samarbetat med SKL kring FNs globala mål för en hållbar utveckling (Agenda 2030) och hunnit besöka 190 kommuner. Bilden han fått från resorna visar att det är dags att agera:

Vi måste börja göra saker tillsammans. Det handlar om att skapa tillit. Vi har skapat ett samhälle för människor, nu måste vi skapa ett samhälle med människor!



Hans Abrahamsson

Kontroll behövs för att nå tillit

Tillit och kontroll var också ett ämne som Tom Karlsson, doktor i företagsekonomi och lektor i offentlig förvaltning vid Göteborgs universitet och författare av boken New Public Management, återvände till.

I ett samhälle som snabbt förändras, ökar behovet av kontroll. För är det något vi verkligen har tillit till, så är det kontroll, säger Tom Karlsson och erkänner sedan snabbt att i valet att lita på att hans dotter städat rummet, väljer han själv att kontrollera att det verkligen är gjort!

Tillit handlar om en övertygelse om någons trovärdighet eller avsikt. I en allt mer föränderlig värld har det blivit allt vanligare att myndigheter kontrollerar medborgare.

Genom att kontrollera får vi information att någon gör på det sätt som det faktiskt var avsett. Det skapar en trygghet som är viktig. Därför tror jag att enda sättet att åstadkomma en större tillit är att bygga in kontrollmekanismer som verkar för att skapa tillit, säger Tom Karlsson.

För Laura Hartman, Tillitsdelegationens ordförande, som har uppdrag att sprida kunskap om hur statliga myndigheter kan utveckla en mer tillitsbaserad styrning, handlar det ytterst om samarbete inom tydliga ramar:

Mycket beror på hur vi organiserar arbetet, vem som gör vad, men också om vilket ledarskap som finns. Fokus ligger på medborgarens behov.

Tillitsbaserad styrning och ledning kan definieras som att aktivt, på varje beslutsnivå, verka för samverkan och helhetsperspektiv, att bygga tillitsfyllda relationer som säkerställer att medarbetaren vill, kan och vågar hjälpa brukaren.

Vi ska följa den lagstiftning som finns, men ibland behöver vi lyfta de behov vi ser till högre instans för att få till stånd förändringar. Vi ska också fortsätta att kontrollera, men mer selektivt utifrån en dialog med den granskade, säger Laura Hartman.


Laura Hartman


Finsam Sekundäryta Standardyta

Åtgärder
Läser in...
Finsam.se använder cookies. Genom att fortsätta utan att ändra inställningarna accepterar du användning av cookies. Läs mer om kakor (cookies).