Logotyp Finsam, finansiell samordning

Projekt för bättre hälsa och etablering bland nyanlända

Hälsofrämjande etablering är ett nationellt projekt som med stöd från Europeiska socialfonden drivs av SKR tillsammans med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Det finns sex delprojekt, i Umeå, Gävle, Nacka-Värmdö, Eskilstuna, Växjö och Malmö.
– Vi har vissa ramar, men sen utformar varje delprojekt sin verksamhet utifrån sina lokala förutsättningar berättar Johanna Nordström, projektledare i Umeå.

Johanna Nordström

Hälsofrämjande etablering kommer att pågå fram till årsskiftet 2020. Syftet är att skapa en bättre etableringsfas eftersom det är vanligt med ohälsa bland nyanlända.

– Ofta fångas behovet av någon av parterna inom etableringsfasen, det kan vara en sfi-lärare som känner att den här personen kan behöva det här stödet, säger Johanna Nordström.
Delprojektet i Umeå drivs av samordningsförbundet. Så ser det också ut för delprojekten i Eskilstuna och Nacka-Värmdö.

– Fördelen är att det blir enklare att skapa bra förutsättningar för samverkan eftersom strukturen finns på plats från början, säger Johanna Nordström.

En viktig del av projektet är att skapa bättre strukturer för etableringsprocessen.

– Mycket utgår egentligen från den fördjupade kartläggningen som är en obligatorisk del av Hälsofrämjande etablering. Redan där samlas parterna i beredningsgruppen och börjar ”prata med varandra” om vad de ser behöver göras. Det mynnar ut i en plan för återgång.

Hälsoskola

Många börjar med aktiviteten hälsoskola som leds av en hälsopedagog och en distriktssköterska. Under elva tillfällen får en grupp på cirka tio personer lära sig mer om hur kropp och själ fungerar med ämnen som t ex tandhälsa och sexualundervisning.

– Ofta saknar de kunskap på grund av bristfällig skolgång. Det som vi som är uppväxta i Sverige ser som självklart, är inte lika naturligt för dem. Att det går att ha ett avlönat arbete även om de har någon form av funktionsnedsättning eller ohälsa. Därför blir de här gruppträffarna också en viktig del av att förstå det svenska samhället, säger Johanna Nordström.

Grupperna är indelade efter kön och språk.

– Vi valde att skilja män och kvinnor åt eftersom vi ville skapa en trygg miljö där det också finns utrymme att ställa frågor. Vi försöker också hålla samman språken eftersom det tar lång tid att tolka det som sägs. Varje pass är tre timmar långt, den sista timmen går de på ett gym i närheten, säger Johanna Nordström.

Flera aktiviteter mot arbete

Responsen har varit mycket positiv bland deltagarna.

– Vi märker att de får ett större självförtroende och börjar reflektera över sin framtid i Sverige. Många går vidare till gruppvägledning där deltagarna sätter ett mål och gör en planering för hur de ska nå dit. Här i Umeå har vi tillgång till en arbetsförberedande insats som arbetar enligt metoden supported training och supported employment. Det finns alltså de som gått direkt från hälsofrämjande etablering till arbete. Sedan några månader tillbaka finns ”grön etablering” som erbjuder arbetsträning inom en grön miljö. Det är mycket uppskattat, säger Johanna Nordström.

Redan nu pågår diskussioner om hur delar av hälsofrämjande etablering kan permanentas efter årsskiftet då projektet upphör.

– Vi ser att det finns ett behov av hälsoskola, inte bara för grupper i etableringsfasen. Att förstå sin egen roll för en förbättrad hälsa är något som många grupper behöver, säger Johanna Nordström.

Arbetsförmedlingen
Försäkringskassan
Socialstyrelsen
Sveriges kommuner och regioner