Logotyp Finsam, finansiell samordning. Länk till startsidan för Finsam

Insatserna till de prioriterade behovsgrupperna ökar

Antalet insatser för Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens prioriterade behovsgrupper har ökat.

– Vi ser att vi lyckats lyfta behoven så att det har skapats fler insatser för de här grupperna, säger Malin Lundblad, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan.

Malin Lundblad

Malin Lundblad

I regleringsbreven för Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen står det att de ska arbeta för att samordningsförbunden prioriterar att finansiera insatser för personer som är långtidssjukskrivna, unga med funktionsnedsättning och unga med aktivitetsersättning i syfte att stärka kvinnors och mäns förmåga till förvärvsarbete.

Nyligen lämnade myndigheterna in en återrapportering för 2019 som visade att antalet insatser till behovsgrupperna har fortsatt att öka.

–Vi har samtidigt begränsade påverkansmöjligheter eftersom samordningsförbundens insatser bestäms lokalt genom att analysera alla de fyra samverkande parternas behov, säger Malin Lundblad.

Ändå har antalet insatser riktade till behovsgrupperna ökat markant under de år som de funnits med i regleringsbreven.

– Om man jämför antalet insatser mellan 2016 med 2019 har de för unga med aktivitetsersättning ökat med 50 procent och för långtidssjukskrivna ökat med hela 175 procent. Insatser för unga med funktionsnedsättning har ökat med 81 procent sedan de kom in i regleringsbrevet 2017, säger Malin Lundblad.

Färre individer i insatserna

Under 2019 ökade antalet insatser riktade till de prioriterade behovsgrupperna med nio procentenheter. Totalt finansierade samordningsförbunden 434 insatser för de prioriterade behovsgrupperna under 2019.

– Det är något färre nya deltagare som deltar i insatserna jämfört med 2018 när vi ser till de som har sjukpenning eller aktivitetsersättning. säger Malin Lundblad.

Lite mer än hälften av landets 80 förbund har uppgett att de har insatser som är riktade till de prioriterade behovsgrupperna.

– De förbund som uppgett att de inte har insatser till de prioriterade behovsgrupperna kan redan ha andra insatser som täcker behoven. Mindre samordningsförbund har ofta ett fåtal insatser som vänder sig till personer med liknande behov, inte till individer med specifika ersättningsformer. Det kan också finnas annan verksamhet på orten som redan täcker behoven hos de här grupperna.

Insatserna ingår i myndigheternas ordinarie arbete

Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ser de insatser som görs genom samordningsförbund som en del av sin ordinarie ”verktygslåda” för rehabilitering.

– Därför är det viktigt att handläggarna har kännedom om vilka insatser som de har tillgång till lokalt. Vi som myndigheter behöver bli bättre på att identifiera individer som kan bli föremål för samverkan. Nu ser vi att många har t ex varit sjukskrivna i tre-fyra år innan de får möjlighet att delta i insatserna.

De senaste åren har Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan fört en dialog med sina medarbetare för att bli en mer aktiv part i samordningsförbunden.

– Försäkringskassan tog fram en åtgärdsplan i syfte att intensifiera sin medverkan i samordningsförbund som sträcker sig fram till 2021 efter att Inspektionen för socialförsäkringen riktade kritik förra året mot att de statliga parterna såg ut att dra sig ur samverkan. Det är viktigt att betona att varken Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan har för avsikt att dra sig ur samverkan. Samverkan är viktig och Försäkringskassan vill bidra såväl med att initiera insatser som med medarbetare som utför dem, säger Malin Lundblad.

Återrapport enligt uppdrag i regleringsbrev för 2019 – Insatser genom samordningsförbundPDF

Arbetsförmedlingen
Försäkringskassan
Socialstyrelsen
Sveriges kommuner och regioner