Logotyp Finsam, finansiell samordning. Länk till startsidan för Finsam

NNS höll konferens om hedersrelaterat våld

Från en studio i Göteborg hölls 7 september en webbkonferens om hedersrelaterat våld som en del av regeringsuppdraget för tidiga upptäckter av våld. Över 200 personer från hela Sverige deltog i livesändningen.

Ola Andersson

Ola Andersson NNS höll ihop sändningen från Göteborg

Fyra föreläsare gav sin syn på vad hedersrelaterat våld, kvinnlig könsstympning, barn- och tvångsäktenskap är och hur det kan bekämpas.

I regeringsuppdraget ingår NNS, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Socialstyrelsen, Migrationsverket och Jämställdhetsmyndigheten. Uppdraget är att upptäcka olika former av psykiskt, fysiskt och sexuellt våld tidigare för att kunna sätta in adekvata insatser. NNS (Nationella nätverket för samordningsförbund) arbetar tillsammans med sju pilotteam och sju Grupp-2 team inom 14 samordningsförbund som använder ett frågeformulär med sju frågor om våld till sina deltagare.

– Redan nu har vi börjat få in siffror från samordningsförbunden. Det visar att sju av tio kvinnor i vår målgrupp har blivit utsatta för våld och så många som 90 procent har bevittnat våld i hemmet under sin uppväxt. Det är alldeles för många, säger Ola Andersson på NNS som var moderator för dagen.

Skilda sätt att se på världen

Först ut som föreläsare var Christina Malmqvist, Kompetenscentrum vid Länsstyrelsen Östergötland.

– För att förstå problematiken behöver man förstå att det finns olika sätt att se på världen. Jag brukar utgå från den karta som skapats utifrån forskningsprojektet ”World value survey”. Medan Sverige utmärker sig som ett mycket individualistiskt land där man har rationella, sekulära värderingar och där det är viktigt att ”stå på egna ben”, kommer många av de som utsätts för hedersrelaterat våld från länder med mer traditionella värderingar, där det är viktigt att ”vidmakthålla saker oavsett hur världen förändras”. Där är familjen, gruppen, viktigare än det ”egna jaget”.

För flickor gäller stränga regler, inget i deras sätt får på något sätt skada familjens heder, eftersom det är viktigt att kvinnan är oskuld vid giftermålet. Det är männen i familjen som kontrollerar att ingen skadar familjens heder. Förutom våld kan det också handla om social bestraffning när familjen begränsar flickan genom att låsa in henne och kontrollera allt hon gör.

Brott mot lagstiftningen

Även om vi behöver förstå varför hedersrelaterat våld uppstår, så går det aldrig att försvara, säger Christina Malmquist.

– Vi har en svensk lagstiftning som gäller. Vi måste våga ställa frågor och använda oss de rättsliga möjligheter som finns.

Näste talare, Anneli Moini, beskrev polisens arbete att tillämpa den lagstiftning som finns.

– Den stora skillnaden mellan hedersrelaterat våld och vanligt familjebråk är att de som utsatts för hedersrelaterat våld inte har något stöd från sin familj eftersom de tycker att det är hon som har gjort fel och därför ska straffas för det.

Anneli Moini menar att det är viktigt att samhället reagerar vid misstanke om allvarliga brott, särskilt mot barn.

– Om man misstänker att en kvinna som är under 18 ska bortföras utomlands för ett tvångsgifte eller könsstympning kan socialtjänsten ansöka om att belägga personen med utreseförbud, säger Anneli Moini.

Intellektuellt funktionsnedsatta är en särskilt utsatt grupp

My Hellberg TRIS - Tjejers Rätt i Samhället, menar att det finns en glömd grupp som är särskilt utsatt i hederskulturen; de intellektuellt funktionsnedsatta kvinnorna.

–Unga kvinnor med en intellektuell funktionsnedsättning blir inte sällan bortgifta med män från föräldrarnas ursprungsland som ser äktenskapet som en biljett till Sverige.

I en intervju med medarbetare inom daglig verksamhet beskrivs också det sorgliga med att flickan inte förstår vad hon är med om. För henne presenteras bröllopet som en fest där hon får ha en fin klänning.

- Hon förstår inte vad hon har varit med om och vad som förväntas av henne som hustru, säger My Hellberg.

Könsstympning

Sist ut var Mikael Thörn som talade om jämställdhetsmyndighetsarbete och vad kvinnlig könsstympning är och hur det ser ut i Sverige.

Könsstympning av flickor och kvinnor innebär att större eller mindre delar av de yttre kvinnliga könsorganen tas bort eller skadas. Det här är en mycket gammal sedvänja. Trots stora skador som kan påverka kvinnans möjligheter att menstruera och svåra smärtor förekommer det fortfarande att små flickor könsstympas i Sverige.

– Cirka 5 000 kvinnor har sökt vård inom specialist- eller förlossningsvården i Sverige under åren 2012 till 2018 för de skador de fått efter att ha genomgått en könsstympning.

Webbkonferensen går att se i efterhand där ni kan ta del av alla presentationer separat inklusive ytterligare material under länken

Finsam konferens 7 septemberlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Arbetsförmedlingen
Försäkringskassan
Socialstyrelsen
Sveriges kommuner och regioner