Logotyp Finsam, finansiell samordning. Länk till startsidan för Finsam

Hur kan det bli fel när alla gör rätt?

Bild på Mats Tyrstrup

Bristande samordning över organisatoriska gränser kan vara en förklaring till varför individer hamnar mellan stolarna.

Organisatoriska mellanrum betraktar jag både som ett hot och en möjlighet för vår välfärd, säger Mats Tyrstrup, docent vid Handelshögskolan i Stockholm.

Organisatoriska mellanrum är mycket vanliga. Mats Tyrstrup ger oss flera exempel under sin föreläsning på Finsamkonferensen:

Det är den psykiskt sjuka kvinnan som fallit ihop på gatan utanför polisstationen för att det inte finns lagligt stöd att skriva in henne på psykakuten.

Det är den stackars mannen som brutit handleden och som sedan blir påkörd i samband med ett sjukhusbesök i Göteborg och som sedan skickas runt mellan olika sjukhus som har olika ansvarsområden.

Och det är till sist Mats själv som får problem med sin datautrustning och som ringer till olika leverantörer som alla ger olika besked, där ingen ser hur helheten ser ut, och bara utgår från hur sin enhet fungerar.

Gemensamt för exemplen är att ingen har gjort något ”formellt” fel. Ändå blir det fel. Hur kan det bli så frågar Mats Tyrstrup retoriskt.

Organisatoriska mellanrum uppstår i gränserna mellan system. Ett system kan enkelt förklaras som ”en serie händelser som upprepas och som orsaker olika situationer eller effekter”. De flesta system uppstår spontant och det kan därför vara svårt att se vad det är som ligger bakom vissa effekter.

– Ta bilköer till exempel. Ingen hade väl trott att vår svenska Midsommartradition skulle skapa långa köer när människor tar bilen för att fira tillsammans, säger Mats Tyrstrup.

Gränser mellan ansvarsområden

Genom att dela upp arbetet och sätta gränser mellan ansvar och befogenheter organiserar vi olika verksamheter.

– Det är perfekt när vi ska producera något som följer ett exakt mönster, men inte för att ta hand om människor, då behöver vi istället foga samman personer för att stödja, säger Mats Tyrstrup.

Samordningsförbunden arbetar för att upptäcka och minimera organisatoriska mellanrum mellan parterna.

– Samordningsförbund kan ses som ett sätt att temporärt utveckla samordningen mellan aktörerna. Det finns som jag ser det en risk att samordningsförbunden blir permanentade, att de blir en ny organisering. Då har vi skapat en ny yta där organisatoriska mellanrum kan uppstå. Det är inte bra, säger Mats Tyrstrup.

Även om organisatoriska mellanrum är vanliga finns det sätt för att hitta bättre lösningar menar Mats Tyrstrup:

  • Utgå från individen eller brukarens perspektiv. För att hjälpa de som vi finns till för, måste vi förstå deras syn på tillvaron.

  • Låt alla de som kan påverka en situation (intressenter) få vara en del av lösningen. Ska vi arbeta med unga hemmasittare bör de få vara med och ta fram lösningen.

  • Bygg nätverk över gränserna, se till så att alla som kan ha nytta av varandra får lära känna varandra.

  • Öka systemkunskaperna mellan olika aktörer. Ofta vet inte den ena vad den andra gör. Bjud in varandra till studiebesök.

  • Arbeta med visionen. Vad är det för löfte systemet vill infria till vem eller vilka?
Arbetsförmedlingen
Försäkringskassan
Socialstyrelsen
Sveriges kommuner och regioner