Logotyp Finsam, finansiell samordning. Länk till startsidan för Finsam

Det behövs inga fler jobb!

Bild på Alexandru Panican

Hur kan det komma sig att det finns många arbetslösa samtidigt som det finns jobb? Alexandru Panican, forskare vid Lunds Universitet, menar att vi behöver byta fokus.

– Vi behöver göra förändringar på strukturell nivå.

Alexandru Panican inledde sitt föredrag på Finsamkonferensen med att förklara att han inte ville skuldbelägga någon som idag arbetar med att stödja människor till arbete. Samtidigt talar siffrorna från hans snart 20-åriga forskning sitt tydliga språk. ”Det har inte blivit bättre, utan snarare sämre”. De problem som ”det ena systemet skapar, får ett annat system åtgärda”.

Före pandemin fanns det inte någon bransch som inte skrek efter arbetskraft, samtidigt fanns det en stor andel arbetslösa. Det handlar därför om en matchningsproblematik, att ha människor med efterfrågad kompetens säger Alexandru Panican.

Få väljer yrkesutbildning

Varje år finns det omkring 100 000 ungdomsarbetslösa. Det kan ofta förklaras med att de saknar den kompetens som krävs.

Vi har alldeles för få ungdomar som väljer yrkesutbildningar eftersom de har större möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. De som går lärlingsutbildning får nästan alltid jobb.

Trots omfattande förändringar i utbildningssystemet sedan 90-talet för att stimulera fler yrkesutbildningar är det bara drygt 29 procent som väljer någon yrkesförberedande utbildning, konstaterar Alexandru Panican.

Den svenska arbetsmarknadspolitiken är uppdelad mellan statliga Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsenheter inom Sveriges 290 kommuner. Ansvarsfördelningen mellan dem är otydlig menar Panican."Generellt sätt arbetar Arbetsförmedlingen med de som står närmast arbetsmarknaden medan övriga är kommunens ansvar".

Stödet beror mycket på hur den enskilda kommunen arbetar. I en välfärdsstat som Sverige ska du ha rätt till samma stöd oavsett var du bor. Idag handlar det mer om du bor i en välfärdsstad, säger Alexandru Panican.

Övertro på aktivering

De flesta ungdomar får stöd från kommunen eftersom de söker försörjningsstöd.

Många kommuner arbetar med aktivering. Praktikplatserna leder sällan till arbete inom den reguljära arbetsmarknaden. I Sverige krävs oftast en riktig utbildning för att kunna bli anställd. Det räcker inte med att praktisera som kock för att bli kock, konstaterar Panican.

Kommunerna styrs av att färre ska uppbära ekonomiskt bistånd, de arbetar därför ofta för att andra ska bära kostnaderna. Genom subventionerade arbeten kan de få gratis arbetskraft samtidigt som individerna på sikt uppfyller kravet för att få A-kassa så att staten och andra aktörer tar över tar över ansvaret för dem.

Syftet är att de ska etablera sig på den reguljära arbetsmarknaden, inte att försörja sig på bidrag eller fastna i olika bidragssystem, ändå blir det allt för sällan så menar Alexandru Panican.

Det finns en utbredd övertro på att jobb och aktivering ska lösa allt, utan att ta reda på vad som ligger bakom problemen med att etablera sig på arbetsmarknaden. På det här sättet riskerar människor bli utnyttjade och fastna i ett bidragsberoende! Vi måste sluta med praktikplatser som inte leder någon vart. Det är bättre att anställa individer för att skotta snö eller klippa gräs så att de får samma sociala villkor som alla andra.

Alexandru Panican menar att det finns många goda exempel från nästan varje kommun i Sverige, ändå händer inget.

Det krävs strukturella förändringar annars kommer vi att fortsätta i samma hjulspår!

Arbetsförmedlingen
Försäkringskassan
Socialstyrelsen
Sveriges kommuner och regioner