Tillitsfrågorna viktigare än någonsin

Louise Bringselius är filosofie doktor och docent i organisation och ledning (företagsekonomi) vid Lunds universitet med särskild inriktning mot offentlig sektor. Men kanske är hon mest känd för sin forskning om att styra och leda med tillit där hon under åren 2017–2019 ledde forskningen inom regeringsuppdraget Tillitsdelegationen.

– Vi har en lång tradition av att arbeta med tillitsfrågor i Sverige, såväl inom näringslivet som inom offentlig sektor. Ändå är det här frågor som ibland möts av en viss skepsis och där kunskapen är bristande inom den svenska organisationsforskningen, säger Louise Bringselius.

Norden har ”guldet” i tillit

I en sammanställning av de länder med högst tillit till sina politiska styren toppar Schweiz och följs sedan av Norge, Sverige, Finland och Danmark.

– Man kan förstås fråga sig om det behövs en Tillitsreform i Sverige som redan idag har hög tillit? Men kanske är vi inte så medvetna om vikten av att ha en hög tillit? Kanske har vi blivit lite ”hemmablinda” så att vi inte ser hur viktigt det är?

– Internationellt sett finns det mycket forskning och litteratur som visar på vikten av att ha tillit för att ha en fungerande demokrati och kunna hantera stora samhällsutmaningar

Många goda exempel

Sverige började tidigt att arbeta med tillitsfrågor.

– Volvo gick från löpandebandsprincipen och startade under 70- och 80-talet två fabriker som byggde på självstyrande team i Kalmar och Uddevalla.

Resultaten lät inte vänta på sig.

– Sjuktalen sjönk kraftigt samtidigt som produktiviteten ökade. Fabrikerna fick också uppmärksamhet internationellt. Flera andra stora företag har följt deras fotspår om en ”icke-hierarkisk” och tillitsbaserad styrning, det ses också som grunden till det svenska Tech-undret, säger Louise Bringselius.

Inom offentlig sektor är Skatteverkets reform, från ” fruktad skattefogde till omtyckt servicemyndighet” också ett exempel på tillit.

– De har ett måtto ”det ska vara lätt att göra rätt”. Istället för att utgå från att folk vill luras vill de stötta människor och utgå från att de vill göra rätt samtidigt som de förstås också kontrollerar och följer upp.

Uppdragstaktik

Louise Bringselius menar att det är viktigt att komma ihåg att tillit bara kan fungera om det också finns en grund som vilar på strukturer som lag och ordning. Men det måste finnas en möjlighet till handlingsutrymme.

– Försvaret har en ledningsdoktrin som kallas ”uppdragstaktik”. Det innebär att de i krig och katastrofer ska styra mot uppdraget och syftet, men inte mot uppgiften. Soldater och befäl ska använda sitt eget omdöme när de är ute i fält.

Hon vill se en modigare offentlig sektor:

– Med en ökad detaljstyrning dämpar vi människors inre motivation. Det här leder till en tystnadskultur och att människor inte vågar berätta om fel och misstag, säger Louise Bringselius.

Samhällsutmaningar

Tillit behövs mer än någonsin för att tillsammans bygga relationer och lösa några av de samhällsutmaningar som vi står inför menar Bringselius:

– Vi behöver bygga relationer med de människor som befinner sig i ett utanförskap för att öka inkludering, förbättra deras livssituation och på så sätt minska den kriminalitet som finns i samhället.

– Vi har behov en bättre arbetsmiljö för att ta tillvara på innovation och hantera demografiska skillnader och höja servicenivån till våra medborgare.

Det pågår påverkanskampanjer mot Sverige för att bryta ner tilliten.

– Vi måste försvara tilliten och se vilken kraft den är, särskilt nu när finns de som försöker undergräva den.

Läs mer:

Information om Tillitsdelegationen (2016-2020) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Så bygger du tillit i en organisation (Unionen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.)