Samordnat stöd gör skillnad

ISF (Inspektionen för socialförsäkringen) har i sin sista del av regeringsuppdraget från 2017 som ska utvärdera samordningsförbundens organisering och verksamhet tittat närmare på effekterna av samordningsförbundens verksamhet på individnivå.

Genom att studera samordningsteam vid samordningsförbunden i Göteborg, Insjöriket, Stockholm och Malmö har de kunnat visa att samordnat stöd har positiva effekter.

Två olika studier

– Det är två helt skilda studier som ändå kompletterar varandra. I studien vid samordningsförbunden Göteborg, Insjöriket och Stockholm som genomfördes under perioden augusti 2019 till juni 2020 har vi studerat individens egna självskattade upplevelse av hur de ser på sin livssituation och möjligheter att få ett arbete före och efter de fått träffa samordningsteamet. I den andra studien vid Malmökraften som genomfördes under perioden mars 2018 till december 2019 har vi studerat verkliga utfall av stegvisa förflyttningar på arbetsmarknaden genom registerdata, säger Ann-Christin Jans som ansvarat för utvärderingen inom ISF.

De två studiernas målgrupper skiljer sig åt. Rekryteringen till teamen vid samordningsförbunden Göteborg, Insjöriket och Stockholm har skett från de fyra parterna och liknar den målgrupp som normalt förekommer inom den finansiella samordningen. Det är något fler kvinnor än män, ofta lågutbildade med sammansatt problematik och där andelen utrikesfödda är högre än för riket i övrigt.

I Malmökraften är det i stället alla inskrivna i Arbetsförmedlingens JOB-program för långtidsarbetslösa där huvuddelen, cirka 70 procent är utrikesfödda och andelen män är också högre än vad som är vanligt inom samordningsförbundens verksamhet.

Positiva effekter

– Vi ser positiva effekter i båda studierna. I studien vid samordningsförbunden i Göteborg, Insjöriket och Stockholm ser vi hur deltagarna skattar att deras möjligheter att få ett arbete har ökat. Vi ser det som ett viktigt första steg för individer som står långt och ibland mycket långt från arbetsmarknaden att på sikt nå en högre grad av egenförsörjning. Samtidigt vet vi inte om det verkligen blir så och det är något vi hoppas få möjlighet att följa upp i en framtida studie, säger Ann-Christin Jans.

– I Malmökraften ser vi att de samordnade insatserna har lett till att många långtidsarbetslösa har kunnat bryta sitt utanförskap och gå till arbete. Framförallt är det subventionerade arbeten och nystartsjobb, men för individerna har det ett stort värde att komma in i ett socialt sammanhang, få en ökad inkomst och arbeta upp rätten till A-kassa om de skulle bli arbetslösa. Det ökar individernas möjligheter att gå vidare till ett framtida arbete och det skulle därför vara intressant följa om det blir så, säger Ann-Christin Jans.

Utvärderingen av samordningsförbundens verksamhet har varit kantad av många olika oförutsedda händelser som påverkade möjligheten att rekrytera deltagare till studien.

– Vi försökte få med 800 deltagare i studien vid samordningsförbunden i Göteborg, Insjöriket och Stockholm, men på grund av pandemin och att det var svårt att få fram deltagare från de statliga myndigheterna tvingades vi att förlänga projektet för att komma upp i de volymer som behövdes. Nu omfattar den delen av undersökningen 550 individer och det är positivt att vi kunde fånga de effekter vi ser. Den andra undersökningen vid Malmökraften omfattar 12 000 individer och här var volymerna stora, säger Ann-Christin Jans.

Få får ta del av samordnat stöd

Under undersökningsperioden har antalet insatser riktade direkt till individer minskat kraftigt. Under 2022 fick 21 400 individer ta del av individinriktad samordnad rehabilitering vilket nästan är en halvering sedan 2014.

– Det är svårt att beräkna hur stor samordningsförbundens målgrupp är, det är ändå relativt få som får ta del av de insatser som förbunden finansierar, säger Ann-Christin Jans.

I rapporten riktas kritik mot att de statliga myndigheterna drar sig undan samverkan och särskilt mot Arbetsförmedlingen där remitteringarna under en period helt uteblev.

– Om en av parterna drar sig ur, riskerar det att förändra balansen mellan parterna och hota samordningsförbundens legitimitet och effektivitet. Ytterst drabbar det här individer som är i behov av samordnad rehabilitering, säger Ann-Christin Jans.

ISF ser också allvarligt på att det idag saknas ett heltäckande uppföljningssystem där det går att följa individer med personuppgifter.

– Idag ingår 96 procent av Sveriges kommuner i ett samordningsförbund och deras finansiella verksamhet omsätter drygt 700 miljoner årligen. Det här kan få betydande konsekvenser för såväl samordningsförbundens verksamhet som för möjligheterna att följa upp hur de statliga medlen som tilldelas förbunden kommer till användning, säger Ann-Christin Jans.

Samordningsförbunden viktiga

Vikten av att det finns samverkan mellan de fyra parterna genom samordningsförbund är stor menar Ann-Christin Jans. Inför att undersökningen skulle starta vid samordningsförbunden i Göteborg, Insjöriket och Stockholm blev hon kontaktad av flera deltagare.

– Det gjorde att vi la till en öppen fråga i enkäten. Svaren visar att deltagarna många gånger befinner sig i en svår situation där de känner att de kommit i kläm mellan myndigheter. Det här tycker jag visar vikten av att det finns samordningsförbund som kan hjälpa individerna och ge ett samordnat stöd, säger Ann-Christin Jans.

I studien av Malmökraften ser ISF också att resultaten tenderar att förbättras över tid.

– Det visar vikten av att samverkan får ta tid, att det inte bara är att sätta samman några individer och tro att det ska fungera. Varje organisation har sin kultur därför är det så viktigt att också lägga tid på samverkansarbetet, säger Ann-Christin Jans.

Samordnat stöd gör skillnad Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.(Utvärderingen på ISF:s webbplats)