”Nu vet vi att vi faktiskt blivit lite bättre”
Elin Asplund och Jonas Wells var med från början med att ta fram indikatorer
Den nationella indikatorrapporten för 2022 visar att de 16 indikatorer som mäter det arbete som görs inom samordningsförbund fortsätter att utvecklas i en positiv riktning.
– I årets femårsanalys fortsätter vi att röra oss i en positiv riktning inom nästan alla områden, detta trots allt som sker i vår omvärld, konstaterar Jonas Wells och Elin Asplund
Både Elin Asplund, förbundschef i Samordningsförbundet Huddinge, Botkyrka och Salem och Jonas Wells i samordningsförbundet Södra Dalarna har varit med från starten av Indikatorinstrumentet.
– Det var under en regional nätverksträff för samordningsförbund i november 2012 som vi började fundera kring hur kan vi hitta gemensamma metoder för att följa upp och komplettera uppföljningssystemet SUS, säger Elin Asplund.
– Först startades Indikatorprojektet, där vi med stöd av medel från regeringen samlade in olika frågeställningar brett från myndigheterna, brukarrörelsen och samordningsförbunden. Idag, så här tio år senare, används instrumentet av ungefär hälften av samordningsförbunden som samlar in omkring 4000 enkäter. Vi kan nu göra det vi drömde om för tio år sedan, se förändringar över tid. Vi kan faktiskt konstatera att vi blivit lite bättre!
Deltagarna nöjda med stödet de får
Deltagarna är överlag positiva till de insatser de fått och känner sig också mer redo för arbete.
– Indikatorerna visar att allt fler deltagare känner att de får insatser som organiseras runt deras behov, det finns någon håller samman rehabiliteringsprocessen och att det finns en planering som tar vid i samband med de samordnade insatserna avslutas, samtidigt som övriga deltagarindikatorer ligger kvar på samma höga nivå som tidigare år, konstaterar Jonas Wells.
Skillnader i svaren mellan män och kvinnor.
– Precis som tidigare år är det fler män som svarar att de känner sig mer redo för arbete, men det rör sig inte om så stora skillnader mellan könen. Min egen analys är att det här följer den samhällsutveckling som finns och att jämställdhetsfrågor är fortsatt viktiga att arbeta vidare med. Sedan 2021 mäts också att jämställdhet, mångfald och jämlikhet genomsyrar den lokala samverkansstrukturen i den 16:e indikatorn. Där ser vi en positiv utveckling i hur förbunden arbetar med frågorna strukturellt, säger Elin Asplund.
Positiv utveckling på strukturell nivå
För andra året finns det enkäter som vänder sig till remittenter.
– Det är viktigt att kunna säga något om respekt och tillit i samverkan och då behöver vi inte bara fråga insatspersonalen utan även de som remitterar till samordningsförbund, säger Jonas Wells.
– Även om det är tidigt att dra allt för stora växlar på resultatet, enkäterna har inte använts av alla förbund och inte heller under en så lång tid, kan vi ändå se att remittenterna skattar samverkansarbetet högre än de som arbetar i insatserna, konstaterar Elin Asplund.
Vad kan det bero på? Och hur kommer det sig att cheferna generellt skattar
arbetet lite lägre än vad deltagarna, undrar Jonas Wells retoriskt.
– Resultatet från indikatorrapporten ser jag som början av ett samtal där vi sedan tillsammans i olika seminarieformer analyserar vad vi ser.
Besökte riksdagen
– Nyligen besökte vi riksdagen där vi beskrev olika perspektiv av vårt arbete genom resultatet i rapporten och där flera deltagare fick berätta sin historia och det stöd de fått genom insatser finansierade genom samordningsförbund. Vi brukar också lyfta de förbund som lyckats bäst med olika frågor genom seminarier. Det är ett sätt att lära av varandra och utveckla kvalitetsarbetet säger Jonas Wells.
– Vi får inte heller glömma att vi hela tiden funderar kring hur instrumentet kan bli lite bättre genom att varje år analysera resultatet i vår utvecklingsgrupp. Samtidigt är vi försiktiga med att förändra frågorna allt för mycket eftersom vi vill kunna mäta resultatet under en lång tid, säger Elin Asplund.
– Det skulle vara roligt om vi blev ännu fler förbund som deltar i arbetet. Den nationella indikatorrapporten fungerar som ett komplement till den uppföljning som Försäkringskassan gör varje år till regeringen. Det finns väl anledning att tro att det bli viktigare nu när vi inte längre kan följa personuppgifter, säger Jonas Wells.
Fotnot: Årets rapport har färdigställts av Linda Andersson, Samordningsförbundet Centrala Östergötland och Kristoffer Zetterberg, Samordningsförbundet Botkyrka Huddinge Salem.
Samordnat stöd gör skillnad visar också ISF: s senaste rapport:
"Deltagare som fått ta del av de teaminsatser som finansieras av samordningsförbunden har en ökad framtidstro, mår bättre i allmänhet och ser mer positivt på sina möjligheter att få ett arbete"
Läs också om Sara och Marie som berättade om sina erfarenheter av samordningsförbund i riksdagen