Praktiska råd för att lyckas med samverkan
Vad är det som utmärker god samverkan? På den här sidan finns en sammanfattning av konkreta tips och viktiga faktorer att tänka på för att inleda och förbättra samverkan.
Det här är några punkter som har betydelse för en god samverkan:
En ledning som prioriterar samverkan
Samverkan är till stor del en ledningsfråga. Det är avgörande att ledningen prioriterar samverkan och att det finns drivande chefer som ser värdet i att initiera och utveckla samverkan, särskilt på mellanchefsnivå eller andra chefer som står närmast det operativa arbetet.
En tydlig arbetsstruktur med ansvarsfördelning, kontaktvägar och rutiner
En viktig förutsättning för samverkan är att ha en tydlig och funktionell struktur för ansvarsfördelning, kontaktvägar och gemensamma rutiner. Det underlättar också att formalisera en sådan struktur i skriftliga överenskommelser – det blir mer förutsägbart, transparent och minskar personberoendet. För att samverkan ska fungera på lång sikt är det viktigt att strukturen byggs på rollerna och inte på enskilda personer.
Stabila organisationer
Det är lättare att ha en god samverkan om de samverkande parterna inte påverkas av återkommande organisationsförändringar eller en hög personalomsättning. För att undvika att de förändringar som uppstår i organisationen ska ha negativ effekt på samverkan behöver det finnas en strategi för hur upparbetade samverkansstrukturer, i form av exempelvis kontaktvägar, gemensamma rutiner och ansvarsfördelning, kan anpassas efter nya förutsättningar.
Kunskap om, och respekt för varandra
Kunskap om, och respekt för varandras uppdrag och professioner är också en framgångsfaktor för god samverkan. Genom att ha kunskap om vad de andra parterna ska och kan göra undviker man felaktiga förväntningar på varandra, kan ta tillvara de kompetenser som finns inom olika professioner, och samtidigt berika de olika perspektiven i arbetet. Samverkan underlättas också av att deltagarna har samma syn på problem, behov och åtgärder inom samverkansområdet.
Gemensamma målgrupper och mål
Det är viktigt att utgå från en gemensam målgrupp och tydliga gemensamma mål. Det skapar tydlighet och en gemensam grund för vad samverkan ska handla om och vad den ska leda till. Målen bör vara långsiktiga och mätbara. För att utveckla en långsiktig god samverkan är det viktigt att också utvärdera den regelbundet och visa att den leder till en bättre arbetsprocess och bättre resultat.
Gemensamma forum och rutiner för beslut
För att samverkansarbetet ska fungera är det avgörande att det finns en regelbunden kommunikation och etablerade former för hur samverkansgruppen ska fatta gemensamma beslut.
I praktiken kan formerna för samverkan vara uppbyggda på olika sätt. Men det behöver finnas både informella och formella mötesplatser, och det är en fördel att vara placerade på samma ställe fysiskt. Det skapar kortare beslutsvägar och mer möjligheter till informella kontakter, något som kan öka tilliten mellan de samverkande parterna.
Fokus på varje individs behov
Det gemensamma arbetet bör i första hand fokusera på varje individs behov, snarare än vad som är enklast för de enskilda, samverkande organisationerna. Det är lättare att arbeta konstruktivt och flexibelt med individen i fokus, och det leder också ofta i sin tur till bättre samverkan.
Kunskap om samverkan hos varje organisation som deltar
För att utveckla en hållbar samverkan krävs att organisationerna som deltar har kunskap om samverkan och ett systematiskt förändringsarbete. Därför är det viktigt att lägga tid på att utveckla en samverkanskunskap inom varje organisation, det vill säga kunskap och förståelse för samverkansprocessens grundläggande förutsättningar. Utifrån en sådan kunskap kan sedan varje organisation analysera sin egen samverkan och identifiera vad som underlättar eller försvårar den, och också vidareutveckla samverkan.
Samsyn kan skapas kring mål och arbetssätt genom exempelvis:
- konkreta och mätbara mål
- gemensam och avgränsad målgrupp
- utbildning i samverkanskompetens
- kunskap om varandras verksamhet, regelverk och ”verktygslådor”
- gemensamma introduktioner för nyanställda
- gemensamma planeringsdagar, studiebesök och fortbildning
- kontinuerlig uppföljning och revidering av mål och arbetssätt
Smidighet och struktur kan skapas i det dagliga arbetet genom exempelvis:
- samlokalisering, geografisk närhet eller regelbundna mötesdagar
- gemensamma och dokumenterade rutiner för samverkan
- kontinuerliga möten för information, diskussion, planering och beslut
- utnyttjande av varandras ”verktygslådor” för individanpassning av insatser
- flerpartsmöten för planering och uppföljning tillsammans med de aktuella individerna
- gemensamma handlingsplaner för de aktuella individerna
Informationen har tagits fram av Arbetsförmedlingen och Socialstyrelsen för att stödja utvecklingen av lokal samverkan inom uppdraget God samverkan.