Statens fördelningsmodell
Regeringen avsätter årligen medel till den finansiella samordningen. De samverkande parterna har gemensamt tagit fram en modell för hur den statliga fördelningen ska gå till.
Regeringen meddelar årligen storleken på den statliga budget som avsätts för finansiell samordning. De senaste åren har regeringen avsatt 339 mkr för den finansiella samordningen. Försäkringskassan står för statens samlade andel och bidrar med hälften av de ekonomiska resurserna, det vill säga även för Arbetsförmedlingens del.
Under 2015 tog de samverkande parterna gemensamt fram en modell för hur den statliga fördelningen ska gå till.
Fördelningen baseras på behov
Fördelningsmodellen skapar en rättvis, transparent och jämn resursfördelning av medlen till samordningsförbunden. Fördelningen baseras på de behov som finns i samordningsförbundets geografiska område då den utgår från invånarantal och socioekonomiska faktorer, så att medborgarna oavsett var de bor i landet långsiktigt får ta del av samma resursförutsättningar.
Så här fungerar fördelningsmodellen
Försörjningsmått
För att skapa en beräknad fördelning per förbund inhämtar Försäkringskassan årligen statistik från Statistiska centralbyrån (SCB). De två komponenterna som används i fördelningsmodellen är invånarantal och försörjningsmått.
Försörjningsmåttet beskriver den offentliga försörjningen. Dessa data finns också bearbetade av Statisticon.
Statisticon
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Parametrar i grundmodellen
1. För att ett förbund ska kunna bedriva en verksamhet ges som bas en
grundtilldelning om 400 tkr
2.Utöver grundtilldelningen bygger modellen på fördelningsnycklarna 75 procent Försörjningsmått och 25 procent invånarantal (16-64 år) i förbundens geografiska områden. Dessa parametrar syftar till att fånga upp behov av såväl rehabiliterande som förebyggande samverkansinsatser i ett område.
3. I modellen finns en spärr så att ett förbund får maximalt 10 procent
minskning från ett år till nästa
Fördelningsprinciper att beakta
A. Storleken på statlig medelstilldelning enligt idealfördelning (parameter
1 och 2) kommuniceras med samordningsförbunden.
En dialog behöver ske med de kommuner och regioner som ingår i samordningsförbundet för att se om de kan matchas den statliga medelstilldelningen. Det innebär att kommuner och regioner behöver kunna bidra med medel motsvarande en fjärdedel var, i förhållande till vad staten bidrar med. Om kommuner och regioner inte kan matcha den statliga tilldelningen minskas den statliga tilldelningen så att den matchar det kommun och region kan bidra med.
B. Samordningsförbund inkommer med ansökan om statliga medel i den
storleksordning som kommuner och regioner kan matcha.
C. Fördelning tas fram baserad på inlämnad information samt att den sista grundförutsättningen (parameter 3) i fördelningsmodellen med maximal 10% minskning från ett år till ett annat beaktas.
D. I modellen kan tre olika scenarion inträffa när medel fördelas till samordningsförbunden.
1. Medel i balans
Om kommuner och regioner kan matcha de statliga medel som finns att fördela till förbundet efter att samtliga parametrar tagits hänsyn till, fördelas belopp ut till förbundet enligt fördelningsmodellen.
2. Överskott av medel
Överskott av medel kan uppstå:
a) När samtliga förbund meddelat hur kommuner och regioner kunnat matcha den statliga tilldelningen och totalsumman blir mindre än de statliga medlen.
b) Om ett förbund sent i processen lämnar tillbaka medel.
Ytterligare statliga medel utbetalas i de fall kommun och regioner kan matcha med motsvarande belopp.
Hänsyn tas till:
1. Ansökan om ytterligare medel
2. Stort eget kapital. (Det egna kapitalet är inte med som en av grundparametrarna i fördelningsmodellen. Det egna kapitalet kan dock komma att beaktas om det kvarstår medel efter det att budgetfördelningen skett utifrån vad kommuner och regioner kan matcha).
3. Underskott av medel
Underskott av medel kan uppstå då 10 procents spärren enligt parameter 3 blir högre än 10 procent. Detta scenario skulle kunna infalla om exempelvis fler kommuner ansluter sig till förbund och de statliga medlen inte räcker för att kunna beakta max 10 % minskning från ett år till ett annat.
Hänsyn tas till:
1. Stort eget kapital (Det egna kapitalet är inte med som en av grundparametrarna i fördelningsmodellen. Det egna kapitalet kan dock komma att beaktas om de statliga medlen inte räcker för att kunna beakta max 10 % minskning från ett år till ett annat)
2. 10 procents spärren kan vid behov justeras.
Finsam Medelstilldelning beslutsunderlag 2019-06-14 
Pdf, 678.6 kB, öppnas i nytt fönster.